Båda beskriver sommaren som intensiv men lyckad. Frisén berättar att han och Hahn under perioder pratade fyra till fem timmar om dagen och att de snabbt fick ett nära samarbete. Hahn tycker att truppen fått en bättre åldersstruktur och bättre balans samtidigt som flera yngre spelare kommit in. Samtliga spelare som värvades under sommaren fanns enligt Hahn på hans shortlist redan innan fönstret, alla utom potentiellt Sander Ringberg. Jamestown var sedan en del av processen genom att hjälpa till med analys och dataverifiering.
Sommaren var också första gången Djurgården arbetade fullt ut efter den nya transferprocess som diskuterades redan när Hahn intervjuades för jobbet under våren. Transferkommittén består av Frisén, Hahn och ordföranden Erik Gozzi. Inför ett transferfönster får man ett ekonomiskt mandat från styrelsen och kan därefter arbeta inom den ramen. Hahn och hans sportsliga organisation ansvarar för scouting och de sportsliga bedömningarna medan affärerna diskuteras i transferkommittén. Frisén menar att arbetssättet gör Djurgården snabbare på marknaden eftersom klubben inte behöver starta en ny lång administrativ process varje gång en spelare blir aktuell.
Det betyder inte att besluten ska fattas snabbt på lösa grunder. Tvärtom beskriver Hahn en omfattande kontroll innan Djurgården går vidare med en spelare. Spelaren ska ses live och på video, granskas genom data och av scouter som skriver rapporter. Bakgrundskontroller ska göras och klubben ska bedöma hur spelaren passar in i laget och miljön. Underlaget presenteras sedan innan affären godkänns. En viktig tanke är att Djurgården själva ska äga besluten och inte bli beroende av agenttips och rekommendationer utifrån.
Jamestown har varit en viktig del av arbetet, men Hahn vill inte beskriva någon värvning som en "Jamestown-spelare". Spelarna värvas av Djurgården och Jamestown används som ett verktyg för att hitta, värdera och kontrollera spelare. Sander Ringberg är ett exempel där Jamestown hade stor betydelse för att hitta en spelare långt ner i det norska seriesystemet. När Djurgården sökte en defensiv mittfältare användes Jamestown tillsammans med den profil klubben tagit fram och Christos Almyras dök upp som ett intressant alternativ. Hahn kände redan till honom sedan tidigare och Reuben Fuente hade sett honom live under sin tid i West Ham. När flera grekiska klubbar började agera kunde Djurgården snabbt gå vidare tack vare den nya beslutsprocessen.
Hahn och Frisén pratade flera gånger om vikten av att inte leta på exakt samma ställen som alla andra svenska klubbar. Djurgården vill hitta marknader och spelare där konkurrensen är mindre och där klubben tror att det finns kvalitet som ännu inte värderats på samma sätt av marknaden. Ringberg från norsk tredjedivision och Abdul Abdulmalik från National League är två tydliga exempel. I Abdulmaliks fall användes Jamestown bland annat för att bedöma hur hans prestationer på den nivån skulle kunna översättas till Allsvenskan. Hahn hade redan haft spelaren på radarn under tiden i West Ham.
Samma tanke syns i samarbetena med Grassrunners i Nigeria och Sfera i Brasilien. Angelo Agbejoye hade funnits på Djurgårdens radar innan Hahn tillträdde. Jonatan Axelsson reste till Nigeria och tillbringade två veckor med att se honom träna och spela samt bilda sig en uppfattning om personen bakom spelaren. Hahn såg själv ett stort antal matcher med Agbejoye på video innan han formellt började arbeta för Djurgården. I Brasilien har klubben inlett ett samarbete med Sfera, som arbetar med att utveckla unga spelare men saknar eget seniorlag. Lucca Gentil blev den första spelaren som kom till Djurgården genom det samarbetet.
Djurgården tänker däremot inte undvika den svenska marknaden när rätt spelare finns där. Alexander Johansson hade Frisén känt till sedan tiden i Southampton och beskriver honom som en spelare han redan tidigt tog upp med Hahn. Johansson är dessutom Djurgårdare och son till Andreas Johansson, vilket både Hahn och Frisén ser som ett värde i sig. Charlie Rosenqvist är ett annat exempel. Där handlade det om en etablerad svensk marknad där spelaren redan var välkänd och kostnaden betydligt högre. Frisén beskriver även den affären som en beräknad investering där klubben både vill ha sportslig effekt och möjlighet till ekonomisk avkastning.
Frisén var tydlig med att Djurgårdens ekonomi är stark och att investeringarna görs utifrån en flerårig plan. Klubben räknar också med att alla värvningar inte kommer att utvecklas exakt som man hoppas. Tanken är att investeringarna som helhet ska fungera ekonomiskt samtidigt som det sportsliga alltid kommer först. Han betonade att målet är att vinna titlar. Samtidigt vill Djurgården inte låta kapital ligga oanvänt om man ser möjligheter att investera det i spelare som kan förbättra laget och öka i värde. Trots ett aktivt sommarfönster använde Djurgården inte hela det ekonomiska mandat som styrelsen hade gett.
Arbetet handlar även om vad som händer efter att spelaren skrivit på. Hahn vill förbättra hela miljön runt A-laget och nämner bland annat träning, medicinskt arbete, arbetsbelastning och andra delar av vardagen på Kaknäs. Nils Ek, som under många år arbetat som SLO och känner Djurgården väl, har fått en roll där han hjälper nya spelare och deras familjer att komma in i klubben och livet i Stockholm. Albin Ekdal har samtidigt ett större ansvar kring Pathway-arbetet och processen runt unga spelare. På scoutingsidan har Reuben Fuente kommit in från West Ham. Han bor kvar i London och reser mycket, vilket Djurgården ser som en fördel för bevakningen av England och andra europeiska marknader.
Det som kom fram under sittningen gav framför allt en tydligare bild av hur Djurgårdens nya organisation är tänkt att fungera i praktiken. Hahn ska inte ensam hitta och värva spelare, Jamestown ska inte välja spelare åt Djurgården och Frisén ska inte sitta och detaljstyra fotbollen. Klubben försöker i stället bygga en process där flera delar vägs ihop innan beslut fattas och där arbetet fortsätter efter att spelaren kommit till Kaknäs.
Sommarens värvningar kommer förstås att bedömas efter vad de faktiskt gör på planen. Det gäller de yngre spelarna på samma sätt som det gäller de dyrare investeringarna. Men efter Friséns och Hahns genomgång är det åtminstone betydligt lättare att förstå tanken bakom besluten. Djurgården vill leta bredare, arbeta mer på eget initiativ och försöka hitta spelare innan de blivit självklara namn på den svenska transfermarknaden.
Att inte fiska i samma damm som alla andra svenska klubbar är kanske den enklaste sammanfattningen av den delen av projektet.
